Nästan hälften av djurägarna hotades under 2018
I en enkät, som nyligen gjordes av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), svarade 4 av 10 djurägare att de utsattes för hot förra året, men mörkertalet är stort. Bara hälften av djurägarna uppger i undersökningen att de polisanmält hoten. De övriga anser inte att det är någon idé eftersom polisen ändå inte gör något. Dessutom finns risken för att hoten och hatet blir värre efter en anmälan.
Scener ur en skräckfilm
Land Lantbruk har i åratal berättat om de drabbade djurbönderna. De förföljs av maskerade aktivister, får yxor och bensinbomber inkastade genom fönstren, hittar uppgrävda gravstenar i trädgården och får anonyma dödshot per post och telefon. Även Göteborgs-Posten återger djurböndernas berättelser om hot och hat från aktivisterna. De är som tagna ur en skräckfilm. En 8-årig flicka kommer till skolgården som fyllts med ballonger och plakat där hennes pappa, som är djurägare, utpekas som mördare. En mjölkbonde får höra att hennes barn ska skickas till slakt. En får-bonde vaknar av att någon tänt på hans stall.
Nyligen blev en svensk djurägare så allvarligt hotad att familjen nu tvingats flytta till skyddat boende.
Det måste gå att stoppa aktivisterna med lagliga medel
Det är inte svårt att förstå att en djurbonde till slut kan bli så arg, skrämd och uppgiven att hen känner sig tvingad att ta saken i egna händer. Dock så kan en rättsstat aldrig acceptera att medborgarna tar lagen i egna händer. Men en rättsstat borde inte heller kunna acceptera att företagare, som sköter sina jobb helt lagenligt och efter alla konstens regler, oupphörligt trakasseras. En rättsstat måste kunna skydda sina medborgare. Det är ytterst ett hot mot vår demokrati om det med lagliga medel inte går att stoppa så kallade aktivister från att, under täckmantel av civil olydnad, göra livet till ett rent helvete för dem som bland annat ska förse oss andra med mat.
3 miljoner till tvärvetenskaplig forskning
Lena Johansson (och säkert många med henne) tycker därför det är glädjande att staten nu har avsatt tre miljoner för att SLU, KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) och LRF tvärvetenskapligt ska kunna undersöka problemen och komma fram till förslag på motåtgärder. Kanske leder initiativet till att lagstiftningen ändras.
